Var och en av oss

Den stora fyren som lär ha funnits har plundrats för länge sedan. Varje människa bär omkring på sin egen lilla ljusskärva. Vilseleder sig själv och andra.
Svart som silver tar sig rätt in i mitt hjärta. Jag trodde inte att jag tyckte om Bruno K Öijer. De gånger jag sett honom på scen har jag tyckt att han varit överpretentiös. Eller kanske som om han bara är en bild av den han försöker vara. Men så kom min goda vän X på att hon ville ha en poesikväll och jag hittade en ny författare att tycka om.
Det är svart och ganska sorgligt men också det ger en slags tröst. Visst är jag ensam och det är ganska kallt men jag är inte ensam om att vara ensam och ha det kallt.
Jag sökte inte tröst hos någon. Jag visste mycket väl att det inte finns någon tröst att få. Var och en av oss är en ö och måste kratta sitt eget mörker Ta hand om sin egen hjälplöshet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: