Etikettarkiv: Desirada

En antihjältinna


Berättelsen om Marie-Noëlle slutar inte alls som man tror att den ska göra och det är så befriande!

Desirada är en berättelse om kvinnor. Nina föder Ranyelda som vid 15 års ålder föder Marie-Noëlle. Ranyelda lämnar sin dotter hos Ranélises och beger sig till Paris. Marie-Noëlle lever med Ranélises på Guadeloupe tills hennes mamma skickar efter henne när hon är tio år. Ranyelda är dock ingen varm mamma och den enda som bryr sig om Marie-Noëlle är moderns make Ludovic.

Den vuxna Marie-Noëlle är en antihjältinna. Hon tror inte sig själv om någonting. Männen överger henne, den ene efter den andre. Ofta utan ett ord till förklaring. Själv tror hon att det har sin grund i mörka hemligheter från hennes förflutna som hon själv inte vet något om men som strömmar ur henne som en ond karma och gör henne till ett monster.
Samtidigt går hon från klarhet till klarhet i den akademiska värld som hon egentligen inte förstår eller har någon längtan efter men som verkar passa henne som en andra hud. När hon återvänder till Paris på sin jakt efter rötter och ett förflutet blir hon uppvisad som ett lyckat exempel på en västindisk kvinna som gjort karriär i USA.
Jag blir väldigt förtjust i Maryse Condés huvudperson. Marie-Noëlle är intelligent och tanklös, stark och behövande, säker och förvirrad, allt i en enda röra. Hon tar de mest ogenomtänkta beslut och väljer vägar som gör att man som läsare jämrar sig men hon kommer ändå fram, på något sätt. Det är helt enkelt så att hon växer, boken igenom, och genom att läsa om hennes utveckling så växer också jag. Det är litteratur när den är som allra bäst.