Om igelkottars elegans och skuggan i vinden

Paloma dör inte trots att det är allt hon planerar för. Däremot dör Renée just när hon hittat in i livet och börjat lämna den trygga lövhög hon byggt åt sig själv. Inget blir som man tror i Igelkottens elegans. Men det spelar ingen roll alls för behållningen i den här berättelsen är inte handlingen och personerna utan tankarna de tänker.

Den drygt femtioåriga portvaktsfrun Renée, som är övertygad om att hon är fruktansvärt ful och som som gör allt för att inte synas alls, tänker till exempel bakom sin sjaviga portvaktsfasad:

”När man betänker att primaternas tankar”, och hit räknar Renée människan, ”huvudsakligen kretsar kring kön, revir och rangordning, kan det tyckas tämligen ovidkommande att reflektera över bönens betydelse hos kyrkofadern Augustinus.” Renée är nämligen en väldigt bildad och väldigt självlärd kvinna bakom sitt oansenliga yttre och hon fullkomligt slukar slukar filosofi och litteratur.

Den brådmogna Paloma funderar över sin egen plats i den tillvaron som hon planerar att lämna genom ett spektakulärt självmord på sin trettonårsdag. När berättelsen närmar sig slutet funderar hon över vad människor gör för att stå ut med motsägelsen mellan de mystiska, primitiva övertygelserna som finns djupt inne i varje människa och den moderna tillvarons bild av människa som förnuftig och tankestyrd. Hon funderar över varför hon har så svårt att finna sig tillrätta i tillvaron och kommer fram till att hon är överkänslig mot all disharmoni. ”….som om jag hade ett slags absolut gehör för falska toner, för motsägelser”.

Varför den heter Igelkottens elegans? Ja. det är faktiskt inte särskilt viktigt. Men den som läser får veta.

Första boken jag läste i pocketkedjan var Vindens skugga. Jag flöt igenom den. En spännande historia med jakt, fara, modiga människor, glömda böcker, skumma gränder, ja till och djävulen finns med som en mörk och hotfull möjlighet. Men när jag lagt ifrån mig boken inser jag att jag inte kommer ihåg särskilt mycket av det jag läst. Historien, visst i stora drag, men detaljerna och tankarna som fastnar, gräver sig ner och lever sitt eget liv. Nej , dem hittade jag inte i Vindens skugga.

Just nu läser jag Kärlek vänskap hat av Alice Munroe. Återkommer.

Första pocketpaketet skickat

Idag har jag lagt det första bokpaketet i pocketkedjan på brevlådan. Jag valde länge och väl innan jag kunde bestämma mig för vilken ny bok jag skulle köpa och vilken i min digra pocketsamling jag skulle skicka vidare. Hoppas att min pocketkedjevän blir nöjd med mina val.

Just nu läser jag som sagt Igelkottens elegans. Det är en saktmodig o ganska filosofisk berättelse som handlar om Renée och Paloma.

Renée är portvakt i det fina huset. Bakom den schablonbild av vresig tant som hon visar upp för världen döljer sig en finsmakare som kan mer än de flesta om konst, litteratur och filosofi och som ständigt utmanas att lära mer och nytt.

Paloma är en överbegåvad tolvåring som bor i en av de fina våningarna i samma hus tillsammans med föräldrar och en syster. Paloma anser att hon redan har sett igenom allt som hör till detta livet och hon planerar drastiska saker till sin trettonårsdag.

Jag har kommit ungefär en tredjedel in i berättelsen. Jag läser en kort stund varje dag. Historien kräver nämligen långsamhet och eftertanke eftersom varje kapitel innehåller den typ av tankar och filosofiska frågor som även tvingar mig att stanna upp och fundera över hur jag ser på världen och mitt liv. Jag gillar att bli utmanad av det jag läser. Därför läser jag vidare i Igelkottens elegans med nyfikenhet och låter läsningen ta den tid som behövs.